Vägen till hjälp

När man får ett särskilt barn är det inte lätt att vilken hjälp man kan få och vart man ska vända sig för att få hjälp. Våra erfarenheter som föräldrar till barn med Rett syndrom är att det finns hjälp att få, men i många fall får man fråga efter den. I kontakten med andra föräldrar får man oftast reda på mest. 

Bostadsanpassningsbidrag 



Bostadsanpassningsbidrag är till för att man ska ha möjlighet till ett självständigt liv i sitt eget hem om man har en funktionsnedsättning. Om man bor permanent i sin bostad kan man få detta bidrag för att anpassa bostadens fasta funktioner, till exempel hygienutrymme. Åtgärderna ska leda till att man får en bostad som passar de egna behoven.Ansökan om bostadsanpassningsbidrag gör man hos kommunen där man bor. Behovet av föreslagen bostadsanpassning ska styrkas av arbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig. Kommunen beslutar om bidraget.

Inomhus kan det handla om att ta bort trösklar, montera stödhandtag, ordna en duschplats i stället för badkar, bredda dörrar, installera automatiska dörröppnare och specialhissar, ändra höjder på köksskåp och arbetsbänkar, förstärka fast belysning i kök och badrum. Utomhus kan det handla om att sätta upp räcken och ledstänger, montera trall på balkongen, bygga ramper, göra gångvägar hårda.

Tänk på att prata med kommunen innan du byter bostad eftersom det kan påverka beslutet om bostadsanpassning! 

Stödinsatser

LSS-lagen (lagen om stöd och service) ger funktionshindrade möjlighet att leva sitt liv som alla andra. Syftet är att åstadkomma jämlika levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet. Lagen är en rättighetslag vilket betyder att om du omfattas av den, genom ett behov av en insats, har du rätt att kräva av Försäkringskassan eller kommunen att få ta del av de stödåtgärder som lagen anger. Landstinget ansvarar för den insats som heter rådgivning och annat personligt stöd. De övriga nio insatserna ansvarar kommunen och Försäkringskassan (personlig assistans) för.

Beslut enligt rättighetslagar kan överklagas och prövas i domstol. De 10 åtgärder som man har rätt till är följande:

1.     Rådgivning och annat personligt stöd

Genom landstinget kan man få allmänt stöd och rådgivning av till exempel en kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, logoped eller arbetsterapeut. Läkarinsatser ingår inte i LSS, utan de får man som alla andra enligt reglerna i Hälso- och sjukvårdslagen.

2.     Personlig assistans

Om man har en funktionsnedsättning ska man själv kunna anställa, eller genom kommunen få, en eller flera personliga assistenter som hjälper till med måltider, förflyttning, personlig hygien, personlig service och daglig gemenskap.

3.     Ledsagarservice

Man kan få ledsagarservice som en tillfällig hjälp för kontakter ute i samhället, till exempel om man behöver besöka en vårdinrättning. Ledsagarservice är mest till för den som inte har så omfattande funktionsnedsättning att en eller flera personliga assistenter behövs.

4.     Kontaktperson

Man kan få en kontaktperson som ska vara med som stöd och hjälp i samband med till exempel fritidsaktiviteter och vid kontakter med myndigheter då det inte krävs specialiserad juridisk kompetens. Kontaktpersonen ska även vara allmänt sällskap.

5.     Avlösarservice i hemmet

Denna stödinsats ger avlastning för anhöriga eller familjehemsförälder så att de kan få tid för sig själva, till exempel en semesterresa.

6.     Korttidsvistelse utanför hemmet

Barn med funktionsnedsättning har rätt till en tids vistelse i ett särskilt korttidshem, hos en stödfamilj, på ett sommarläger eller liknande. Tanken med den här insatsen är att den som har funktionsnedsättning ska få miljöombyte samtidigt som anhöriga får avlastning och vila.

7.     Korttidstillsyn för ungdomar över tolv år

Ungdomar över tolv år med omfattande funktionsnedsättningar har rätt till korttidstillsyn utanför hemmet före och efter skolans slut samt under lovdagar, studiedagar och sommarlov. Detta motsvarar ”fritids”.

8.     Anpassat boende för barn och ungdomar

Barn och ungdomar som har så stora behov av hjälp att de inte kan bo hos sina föräldrar har rätt till boende i bostad med särskild service. Det kan till exempel vara gruppboende eller boende i familjehem.

9.     Anpassat boende för vuxna

Om man är vuxen och har funktionsnedsättning har man också rätt till anpassat boende. De tre olika formerna av boende är:

·       egen bostad som har anpassats men som inte har någon fast personal

·       servicebostad med viss service och vård dygnet runt

·       gruppbostad som alltid är bemannad med personal och som ska klara av hela behovet av stöd.

10.  Daglig verksamhet för den som är i yrkesverksam ålder

Om man är i yrkesverksam ålder och har en funktionsnedsättning kan man få arbeta med lämpliga sysslor på ett dagcenter eller annan arbetsplats, till exempel inom den kommunala äldreomsorgen. Man brukar få en viss lön

Vilken åtgärd som passar varje person varierar över tid, bl a beroende på ålder och behov. Kommunen fattar beslut om insatser enligt LSS-lagen. Via habiliteringen (oftast kuratorn) kan du få veta mer om hur du går tillväga. Alternativt kontaktar du din kommun och frågar efter LSS-handläggaren. Det viktiga är att berätta hur man har det hemma och vilka behov som personen med funktionshinder och/eller familjen har så att man kan komma fram till vilka insatser som passar bäst. 

Hjälpmedel

Via habiliteringen kan du få hjälp att hitta hjälpmedel för att förbättra eller behålla en funktion och förmåga, kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det da


liga livet. Exempel på hjälpmedel som du kan få är rullstol, gåstol, arbetsstol, säng, kuddar/madrasser/mattor för att sitta, träna mm, duschstol, skötbord, draglakan, antihalkdyna, bolltäcke, kommunikationshjälpmedel (dator, bildprogram, pratapparater, touchkontroll mm) blöjor, specialskor, blöjbadbyxor, liftar, ståskal, ortoser, armskenor, samt korsett (skolios). 

Sjukgymnast, arbetsterapeut och logoped på habiliteringen är de som oftast föreslår, bedömer och beslutar om hjälpmedel utifrån varje persons behov. Ibland kan man få dubbla hjälpmedel t.ex vid växelvis boende eller för att kunna ha samma hjälpmedel hemma och i skolan. I vissa landsting kan också få s.k. fritidshjälpmedel betalda (cykel, pulka, gunga).

Via Komikapp och Varsam kan du köpa sådant som kan underlätta livet, men som inte räknas som hjälpmedel i den bemärkelsen att du får det gratis via habiliteringen.

www.komikapp.se
www.varsam.se

Vårdbidrag

Försäkringskassan beviljar vårdbidrag. 

Att ha ett barn med funktionsnedsättning eller sjukdom kan innebära extra kostnader och arbete. Därför finns vård­bidraget för att ge dig som är förälder ekonomiskt stöd. Vårdbidragets storlek varierar med hur stora behov barnet har. Du kan få helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels vårdbidrag. Du kan få vårdbidrag från att barnet är nyfött till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Du har också rätt till vårdbidrag om du har stora merkostnader på grund av barnets funktionsnedsättning eller sjukdom.
 

Bilstöd

Den som har en funktionsnedsättning som ger stora svårigheter att för­flytta sig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även den som har barn med funktionsnedsättning kan få bilstöd. Bilstöd kan vara bidrag för att köpa bil, anpassa bilen efter dina behov och för att ta körkort. Man kan också få bidrag för motorcykel eller moped.

Det går att få anpassningsbidrag för att anpassa bilen, att köpa utrustning till bilen, nödvändiga kostnader i samband med an­passning, att justera en beviljad anpassning, att reparera en beviljad anpassning. Även specialanpassade bilbarnstolar kan man få bidrag för vid behov.

Man ansöker hos Försäkringskassan.

Parkeringstillstånd

Här och där ser du skylten med ett P och en rullstolssymbol. Du som har ett rörelsehinder som gör att du har betydande svårigheter med att gå kan få ett parkeringstillstånd för rörelsehindrad. Ansökan gör du hos din kommun. Med tillståndet kan du parkera på de parkeringsplatser som är reserverade för personer med rörelsehinder.

Ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade får endast utfärdas till den som har ett varaktigt funktionshinder som innebär att han eller hon har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand. Transporstyrelsen anser att de väsentliga svårigheterna att förflytta sig på egen hand bör bedömas utifrån förmågan att förflytta sig till fots med normalt använda gånghjälpmedel. Grundtanken är att personer som har svårigheter att förflytta sig enklare ska kunna hitta en parkering som ligger nära den plats man ska till. Du ska med andra ord kunna hävda att du har ”betydande gångsvårigheter”.

Du kan få ett parkeringstillstånd även om du är passagerare. Du kanske inte kör bil själv. Då ska den som skjutsar dig kunna stanna och hjälpa dig från bilen till den plats dit du ska.
Det är din kommun som tar emot ansökningar om parkeringstillstånd. Beslut brukar oftast tas av kommunens trafiknämnd (eller motsvarande). Reglerna och även sättet att ansöka skiljer sig mellan olika kommuner. Via kommunens webbplats kan du oftast få fram information om hur du ska göra.

Tillsammans med din ansökan brukar det krävas att du skickar in ett läkarintyg och ibland kan det vara bra att komplettera även med andra intyg.

När du fått ditt tillstånd får du också ett kort som ska ligga synligt i bilen när du parkerat 

Färdtjänst

Färdtjänsten är till för dem som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmän kollektivtrafik, som bussar, tunnelbana, spårvagn och pendeltåg.

Det är färdtjänstlagen som reglerar vem som har rätt att få färdtjänst och det är kommunen som beslutar om man ska få färdtjänst utifrån hur svårt man har att använda de kollektiva färdmedlen. Kommunen beslutar också om hur många resor man får göra per månad eller per år. Reglerna för hur färdtjänsten får användas varierar mellan olika kommuner, men ofta får man betala en liten summa för resorna.

Färdtjänst omfattar resor med både personbil och specialfordon, så kallade handikappbussar. Om man inte klarar att åka med personbil får man i stället färdtjänst med specialfordon.

I stället för färdtjänst kan man i vissa fall få bidrag till egen bil, så kallat bilstöd.

Läs mer: 

http://www.hi.se/
http://1177.se/ 

www.fk.se

http://www.funkaportalen.se/Guide/Stod-service/Bil/Bilstod-och-anpassning/Ansok-om-bilstod/

http://www.transportstyrelsen.se/sv/Vag/Trafikregler/Generella-trafikregler/Parkeringstillstand/Parkeringstillstand-for-rorelsehindrade/